lördag 7 juli 2018

Nedslag i ateljen

Nu är det högsommar och väldigt ljust och härligt ute, kanske lite väl varmt. Men jag jobbar på i min utomhus ateljé. Här kommer en serie med bilder från just nu...

En skulptur som jag gjort med inspiration av ett fynd som finns på Lödöse museum. Jag besöker ofta   Lödöse museum som ligger ett stenkast från min ateljé. Där finns en fantastisk örtagård  mycket intressanta och spännande utställningar.

 
 Jag jobbar på egen hand.....


Mina verktyg. Jag brukar ofta gå på loppisar och köpa gamla verktyg som jag slipar upp och använder.






En fin gammal skrapa, köpt på loppis.

Work in progress

Två träklubbor som jag tillverkat, och använder när jag skulpterar med mina stämjärn. De är exakta kopior efter Carl Gustaf Wrangels verktygsamling som finns på Skokloster. De inköptes 1664 tillsammans med en samling av holländska träbearbetningsverktyg som hyvlar, sågar, bildhuggarjärn och borrar m m. Det mesta inköptes av Wrangel och levererades från Amsterdam. Verktygen användes i slottets svarvkammare. Svarvning var i med är 250 år  en del av den furstliga utbildningen i Europa. Man hade egna svarvlärare som var mästare i konsten och man svarvade i dyrbara, exklusiva material som t ex elfenben och ebenholts. Det är mycket intressant att hantverk hade så hög status under den tiden. På Skoklosters slotts får man en inblick i adelskulturen och deras fascination för verklig. Men renässansens och barockens människor älskade de spiralvridna former som en mycket  skicklig svarvare kan framställa. I vår egen nutid tycks hantverks skicklighet och känsla för material vara mindre viktigt. Snarare motsatsen.  





Work in progress





tisdag 8 maj 2018

Trollhättans konsthall, dokumentation från utställningen



Apokalyps
Jag återskapar de sekvenser av nutiden som kommer till mig på samma sätt som man kan höra genom väggarna i ett lyhört hus. Visuellt försöker jag förstå vad som händer när olika ytor möter varandra. Gestaltningen bygger på en vilja att skapa en form som är fri från det förväntade, där de olika materialens status har utraderats. Jag söker mig till en medveten anakronism. Antiken är en ständig återkommande källa till inspiration. I närbild bär mina skulpturer på meddelanden. Det visuella språket får stå för sig själv.



Annika Wennberg jobbar med skulptur och installation och skapar föreställande former av
naturmaterial. Hon har en klassisk bakgrund i studier av antiken vilket också avspeglas i hennes konst. Inför utställningen i Konsthallen Trollhättan har hon inspirerats av katastrofer, kaos och det mänskliga tillståndet och med titeln Apokalyps syftar hon på yttersta domen, mänsklighetens undergång och väldens slut.

Vi möts av ett öde landskap med kvarlämnade artefakter från tidigare civilisationer blandat med nutida fyndlandskap. Objekten bär fragmentariska spår av tecken och symboler. Med skulptur som utgångspunkt skapar hon i sina verk ett utsnitt ur samtiden där fragment existerar i en anakronistisk miljö. Besökaren förs in i en surrealistisk värld där kaos tycks härska. Men inget finns där av en slump. Saker blandas och sorteras rätt. Människor, föremål och händelser. Man kan känna en sårbarhet i det sterila och öde landskapet som bildas. Men verken reflekteras i en lekfull stämning.
 
”Det spel konsten inbjuder oss till är inte något slags substitut, en drömvärld i vilken vi kan försjunka och glömma oss själva. Tvärtom. Konstens spel är en spegel som genom århundradena ständigt reser sig på nytt och i vilken vi får syn på oss själva på ett sätt som ofta är oväntat och obekant.”
Hans Georg Gadamer


Nedan visas ett urval av de verk som var med under utställningen.


Att se sig själv, 2018
Sittande kvinna, masonit, 2017

Adidastjejen, 2017

Utställningsvy, främst ; Att flyga med Nike, 2017


Galleristerna, 2018

Boxaren, 2017

I musiken, 2017




Nike, 2017
Från blå natten i Konsthallen Trollhättan. 2018

 







lördag 14 april 2018

APOKALYPS, kommande utställning i Trollhättans konsthall




VERNISSAGE: Söndag 29 april, kl.11 - 16. Invigning: kl.13
Utställningen invigs och introduceras av Annika Wennberg
och Peter Hagsér, som är verksamhetsansvarig på

Konsthallen Trollhättan.

Mycket välkomna!







måndag 12 februari 2018

2018

Växande kraft, material trä, 2017
 

Tre systrar, material betong, järn. 2017


onsdag 20 september 2017

Nedslag i höstens atelje



Nu är det höst och jag byter material vilket skapar andra förutstättningar. Jag förenklar formen och ger innehållet större komplexitet och djup och förvandlar därigenom motivet till tidlöst universellt skeende. Det nya materialet är betong. Jag har tidigare gjutit i betong och nu återvänder jag till det materialet. Men med en annan komplexitet och närvaro. Med hösten byter jag kapitel och går in i en annan fas. Att vända blad och ge sig in i ett nytt matrial ger nya förutsättningar. Det har sina begränsningar men är ochså inspirerande.

Titel; Parkeringsfamiljen. Material ; Betong Tillverkningsår ; 2017

Titel; Inkapslad. Material ; Betong Tillverkningsår ; 2017




Titel; Inkapslad. Material ; Betong Tillverkningsår ; 2017

onsdag 16 augusti 2017

Sommargalleri

Här visar jag en serie av bilder på mina skulpturer, från de senaste åren. Det är ett utsnitt av vad jag gör. Ett sommargalleri.
Mannen med svanen, 2015, Sommarregn 2015

Blå kvinna, 2016
Blomsterkvinna, 2017

Fiolmannen, 2016

onsdag 21 juni 2017

Albertus Pictor i husvagnen



Jag är ganska intresserad av medeltida konst och utryck. Speciellt den medeltida kyrkomålaren Albertus Pictor. Han levde ca 1440- 1509. Han är den mest kända av alla som arbetade med kalkmålningar under medeltiden. Han hade ett mycket livfullt måleri närmast tredimensionellt. Han avnände också ornamentiken på ett väldigt raffinerande sätt. Nästan som oljemåleri men det var utfört i kalkfärg på torr puts, så kallat al secco. Han var även den mest produktive och nydanande inom sitt hantverk. Albertus Pictor målade ett trettiotal kyrkor framför allt i Uppland och Mälardalen. Jag har varit och besökt ett par av dessa kyrkor. Det har gjort mig nyfiken på den här typen av medeltida konstutryck. Mötet med  Pictors kyrkomålningar inspirerade mig att tillverka en schablon med mönster från hans ornamentik. Schablonmålningen blev känd i Sverige i början av medeltiden. Enkla former skars ut i pergament. Dessa kunde upprepas och kombineras med varandra i varierande färger.

De handmålade motiven i Pictors målningar är ofta inrameade av vackra schablonmålningar som anpassas till kyrkans rum. Just detta mönstret har jag försökt att återskapa. 
Jag sitter i min husvagn och klipper ut mönstren. Egentilgen skulle jag ha åkt till Öland med husvagen och stannat där hela sommaren. Men de planerna får jag tyvärr avvakta med. Det finns många typer av schabloner. Åter till arbetets gång. Jag har kopierat upp mönstret ett antal gånger och sen pejpat upp det på ett overheadpapper. Det svåraste återstår- att klippa ut mönstret.
Det är spännande att äntligen få trycka upp mönstret. Jag använder mig av en svamp, för att applicera ut färgen. Medeltidens överdekorerade bilder hänger samman med rädslan för tomma ytor. Horror Vacui.
 Jaaaaa! Så här blev resultatet! Med tanke på att detta kanske är första gången på över 500 år som den här schablonmålningen trycks så är tanken lite hissnande. Mönstren återkommer i många kyrkor men är aldrig exakt likadana. En intressant effekt av att jag trycker mönstren på trä är att det blir en slags återgång till ursprunget. Som många andra samtida målare använde Pictor som förebild tryckta träsnitt. Däribland Biblia Pauperum - "De fattigas bibel"- en känd träsnittssamling med religiösa motiv från 1463. Denna var tryckt i relativt stor upplaga och därmed tillgänglig även för mindre bemedlade.Men man måste samtidigt vara medveten om att han likväl höll sin konstnärliga frihet mot förlagorna och utvecklade ett eget bildspråk som var fantasifullt och levande.